Körde Hjodraget idag, dagen till ära hade jag faktiskt lyckats övertala min kära sambo att åka med.
Jag och Herr Hjalmarsson, som även han tagit sin chef ut på lite rödingsafari, bestämde oss för att köra på lite punkter som låg en bra bit bort. Som bekant så är det ju alltid lite bättre en bit bort. Utresan blev en skumpig historia, min båt har nämligen en fäbless för att flytta så mycket vatten som möjligt under gång. Vissa påstår att det beror på skrovets konstruktion, jag menar att det är av födsel och ohejdad vana.
Nåväl, kom lite "off topic" där.
När vi anlänt på destinationen så börjar motorn bete sig mystiskt. Den bluddrar och håller på.
SATAN!!!
Efter en felsökning kan dock konstateras att bränsleslangen lossat halvt från tanken. Efter detta lilla intermezzo så kan fisket börja.
Efter ca en timme signalerar ett ytspö fisk och livsandarna vaknar. Fisken känns bra och hoppet tänds. Det slocknar dock fortare än en Sverigedemokrat hinner säga "missförstånd" när det visar sig vara en slimegrön krokodilis.
Timmarna rullar på och inget händer.
Till slut beslutas det att ta fram gasolköket och brassa korv.
I samma ögonblick som pannan slår mot plattan löser ytterligare ett ytspö.
Fisken tar oss på en resa mellan hopp och förtvivlan när den visar upp ett brett register av cirkuskonster. Den tog bland annat ett varv innanför djupriggsvajrarna.
Till slut kan i alla fall en yster öring på modiga 2,6 kg landas.
Det räckte ganska långt, det var trögt fiske för de flesta och vi klådde en hel del mycket duktiga team.
Så vi e nöjda!
Solen tog grymt bra också, så bonnabrännan är ett faktum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar