Publicerade för ett tag sen en fråga på Facebook, "vad är viktigast för att bli en bra fiskare". Svaren var intressanta!
Å ena sidan så krävs väl vissa egenskaper för att bli en duktig fiskare. Envishet, känsla, analytiskt tänkande.
Men det som sysselsatt mina tankar på sistone är vad som gör att man fastnar för det och blir en totalidiot.
Tanken slog mig när jag var ute och plockade svamp häromdagen. Svampletning och fiske är inte så olika egentligen.
Jag antar att skälen är olika för alla men jag tror att det finns grundläggande likheter hos oss alla fiskedårar.
Något som man kanske inte gärna pratar om i dessa jämställda dagar är att från tidernas begynnelse, i de flesta samhällen, varit männen som jagat och skaffat mat medan kvinnorna skött hemmet och barnen. Tror dessa värderingar lever kvar i oss trots att vi inte talar högt om det. Allvarligt, vilken man blir inte som en stolt alfahanne när han kommer hem med en fin fångst?
Kärlek till naturen och att vara på sjön är också en del i pusslet. Men om det inte finns fler delar i pusslet så blir man nog lika gärna sittande på bryggan med ett metspö.
Det jag är ute efter är "pudelns kärna", vad är det som gör att man avsätter en stor del av sin tid, ork och sina pengar på någonting så, till synes trivialt, som att få brotta upp några fiskdjur i båten?
För min egen del så tror jag att det, till stor del handlar om att sysselsätta min överaktiva hjärna. Jag mår bäst när jag har ett projekt att klura på. Det hjälper mig att sova, jag kan ligga på sömnlösa nätter och fundera ut nya strategier och metoder. Nya projekt och byggnationer.
En del renoverar gamla bilar eller hus. En del samlar frimärken. Men i grunden tror jag att det tillgodoser samma behov. Det får oss att gå upp i något annat än vardagens mödor och gå in i en annan värld där man får omedelbar feedback på våra ansträngningar. Och det ger en kick, en bekräftelse. Jag kan, likt en frimärkssamlare sortera i mina betesaskar, ha renoverings/förbättringsprojekt på båt eller utrustning likt en biltrimmare.
Många frågar hur jag klarar av att sitta still och ha tålamod en hel dag på sjön. Jag är knappast vida känd för min enorma tålmodighet. Då brukar jag svara, att det handlar inte om tålamod, det handlar om envishet. Och min envishet är desto mer omtalad.....
Blivit dåligt med fiske på sistone då kommer dessa funderingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar