Som sagt så blev jag inbjuden att gasta hos Erics Bygg på TTK:s första klubbtävling för året under gårdagen. Tanken vara att ta det lugnt med fiskefronten inför Simrishamn men men vad gör man inte för att få komma ut lite?
Fisket som väntade var dock segare är kylskåpskall honung. Vi hade inte ett endaste pet på grejerna på hela dagen. Vilket sätt att avsluta laxsäsongen på!
Vi inledde runt Brommö NV där jag hade ett grymt fiske för någon vecka sedan. Fisken fanns där men aktiviteten var obefintlig. Vid ett tillfälle var jag övertygad om att en grovlagd lax lipade hånfullt åt mig ifrån ekolodets färgglada skärm. Den mer förnuftiga sidan av mitt sinne övertalade mig att vänta ut fisken. Den finns där och snart händer något. Efter ett par timmar så rann tålamodet ut i sanden och vad som bäst kan beskrivas som en "betesbytarfrenesi" utbröt i båten. Kapten Jansson tittade mest tvivlande på mig och skakade på huvudet när jag var uppe och hämtade andan efter ännu en djupdykning i betesväskan. Teorierna flödade, kombinationer som skulle göra Bengt Öste röd i ansiktet såg för första gången dagens ljus och avfärdades lika fort. Vi flyttade oss för att se om vi kunde hitta huggvillig fisk annorstädes, det är ju som bekant, alltid bättre lite längre bort. Dock låg håven där, torr och onödig.
Efteråt, i bilen hem hade jag mest en tom känsla inombords. Kände mig lite som en rockstjärna som svikits av publiken på ett hajpat gig. Trots att jag uppbragt varje uns av uppfinningsrikedom och fantasi så gick vi bet.
Det handlar ju inte om att man inte fick med sig någon fisk hem, det handlar om viktigare saker än så. Självförtroende.
Jobbiga frågor dyker upp för ens inre, Vad gör man för fel? Vad vet de andra som inte jag vet? Har jag missat något totalt?
Och allt bottnar i den uråldriga frågeställningen: Vad gör en bra fiskare till just det, alltså en bra fiskare?
En fråga som allt som oftast plågar mitt inre under sömnlösa nätter.
Det är inte under goda förhållanden som en bra fiskare utmärker sig!
Nåväl, det är väl inte en fråga som jag kommer att lösa idag heller. Hoppas att Simrishamnsresan kommer att lösa upp mina sinnesknutar och ge mig sinnesro.
Måste förresten bli bättre på att fota på sjön, lite trist med dessa motorkåpor och djupriggar. Fast Problemet är ju att det inte finns så vansinnigt mycket att fota på sjön! Men bättring utlovas.
Tight lines y'all
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar