söndag 19 januari 2014

Lets get ready to rumble!

Idag körde vi Baggerud! Bra fiske! Hade ca tolv laxar och öringar i båten! Inga monster, hade dock en riktigt fin öring in till båten men den gick loss!

Behövde inte trängas, var bara två ekipage ute.

Löja var dagens melodi! Körde några plastbeten men hade inte många pet på dom!

Blåste friskt men det var helt klart fiskbart!

Isen börjar få fäste och det går fort nu när vattnet är så kallt! Väderprognosen säger ju ännu kallare väder och mildare vindar framöver så risken är att V-sjöarna ligger snart!

Nåja nu väntar arbetsvecka, Vi ses på sjön!

lördag 11 januari 2014

Vad är det som lockar egentligen??

Sitter i vintermörkret och funderar lite.

Det här med fiske?
Vad är egentligen grejen?

När man försöker förklara för omgivningen så verkar de inte förstå, känner ni igen det?
Trodde att de flesta hade det i sig, men det verkar inte så.

Låt oss först titta på nackdelarna!
- Det tar tid.
- Det är ofta kallt.
- Det är blött.
- Det kostar många penningar.
- Ibland kommer man hem tomhänt.
- Antalet sköna sjusovarmorgnar minskar drastiskt.

Så vad är det som gör att man släpar sig upp och slår på kaffebryggaren kl 05.00 på en Söndag när snön yr runt knutarna och termometern mer eller mindre frusit ihop?

Ens egen galenskap blir som tydligast när man får sällskap av "icketrollingidioter".
De skakar mest på huvudet och himlar med ögonen åt en som om man inte vore klok.

Är detta ett beroende då?
Mitt svar är JA, jobbar dagligen med personer som har ett missbruk och jag ser alla klassiska tecken.

Likt en amfetaminist så har jag oerhört svårt att inte besöka min langare på fredagslunchen, till skillnad från en klassisk narkotikaförsäljare så har min langare en egen butik där det står "Olssons Fiske" med glada bokstäver på en skylt. Min langare är inte lika skräckinjagande som en klassisk knarklangare, Anders är en ganska snäll person och sysslar mig veteligen inte med klassiska maffiametoder utan demonstrerar rullar, spön och tipsar om heta beten på ett jovialiskt och lågmält sätt. Har visserligen inte visiterat honom men jag har svårt att tro att han går runt beväpnad, möjligen med en "priest" i byxlinningen.

När livsgnistan tryter så finns inget mer upplivande än ett riktigt spöböj med tillhörande rullskrik. Antar att kicken på ganska många sätt liknar ett narkotikarus. I brist på fiske så gör ett besök hos langaren med tillhörande investering i ny utrustning susen och livsandarna flödar återigen.

Till skillnad från Narkotika så vill jag dock påstå att allt bruk inte är ett missbruk. Det är väl, i rätt balans, ganska sunt att ha en hobby?

Man önskar väl på ett plan att man hade mer tid till fisket, men familjen är ändå viktigast och sjöar, hav och fisk finns väl kvar ett tag till får vi hoppas.

Känner att jag svävade iväg en aning från den ursprungliga frågan där, hoppas ni kan ha överseende med mig.

Vad är det då med fiske som gör att man fastnar så för det?

Min stora drivkraft är nog känslan av att lyckas. Att utgå från en tanke, förbereda sig och sedan lyckas .
Jag är den första att erkänna att det blir bomsvängar och misslyckanden, jag är ingen jätteduktig fiskar men bit för bit så faller det på plats. Känner vid det här laget att grunderna sitter. Finslipning är nästa punkt på agendan.

Känslan av att grejerna fungerar, man valt rätt plats, bete och metod.

Känslan när man lyckas bemästra samtliga parametrar ovan är obeskrivlig och sitter kvar länge.
Minnena är ju trots allt en fiskares bästa vän.

Nåväl, önskar eder alla ett riktigt skitfiske och lyfta kepsen för Team No shit on the dragon som tog hem Jullaxen idag.


söndag 5 januari 2014

Vänern!

Hade egentligen tänkt ta det lugnt med fisket i helgen, men vad gör man när damen jobbar och svärmor kan va barnvakt?

Lyckades ragga upp herr Vestdahl till gast. Den ursprungliga planen var att förära Skagern  med ett besök och se om det gick att lura upp monsteröringen.

Efter en snabb överläggning så ändrades planen och ekipaget styrdes mot Otterbäcken.

Dagen gick i trasslets tecken.
Ihoptrasslade beten och pulkor som dök gjorde dagen en aning tålamodsprövande. Men alla grejer följde med hem i alla fall.

Tyvärr resulterar dylika händelser i minskat fokus på fisket och att grejerna inte är i vattnet i samma utsträckning som man önskar.

Fisket var inte så mycket att hurra för. En gk öring följde i alla fall med hem.

Bara att ta nya tag!

torsdag 2 januari 2014

Återblick på året som gått!

Har genom åren lärt mig att det är i det förflutna som visheten finns.
Vi kanske inte alltid gjort de mest genialiska valen men det är ju genom att misslyckas man lär sig och får erfarenheter.

Men för att denna tesen skall stämma så måste man ju dra lärdom av tiden som flytt.

Man måste blicka bakåt och därefter planera framåt.

Med den ingången så tänker jag här försöka sammanfatta 2013 och blicka mot 2014.

2013 tänker jag på som nötandets år.
Den initiala nyfikenheten och inspirationen har likt morgonens dimma flytt och fisket har bedrivits i dagsljusets kranka blekhet. Bildligt talat då förstås, jag har ju inte enbart fiskat i fullt dagsljus. Har ju, som trogna följare märkt, inte en helt okomplicerad relation till mittpådagenfiske.

Större sensationer har krävts för att ögonbrynen skall höjas och nyhetens behag har avklingat. Höjdpunkterna fångstmässigt har under 2013 varit Vänerlax 8850g, Vätterlax 9700g (var Kapten Hjalmarsson som höll i spöet, men ändå) och SkagernGös 6000g. Dessa siffror ger en varm förnöjelse i maggropen. Men man undrar ju hur man ska toppa det? Inte så att det rör sig om rekordfiskar men  fångstsstatistiken kommer ju inte följa samma kurva under 2014 om man säger så.

Fast å andra sidan så kommer ju en 9kg Lax alltid vara en stor fisk och ge svettbrytning och knäsvaghet oavsett om man fångat tre st förut om ni förstår vad jag menar? Det är ju knappast så att man bänder upp dom i tid och otid.

Under 2014 tänker jag mig att nöta in mig ännu mer på djupet. Tänker jobba på och försöka hitta knep och metoder på bred front. Ett nyårslöfte är även att försöka bredda mig som fiskare med sikte på Abborre som är ett oerhört kul fiske. Men jag kan villigt erkänna att det är något av en blind fläck för mig. Självklart har jag harvat rund med ett kastspö apterat med en Reflexspinnare på under otaliga timmar, men inte satt mig in i konsten ordentligt. Pb:t 1650g är ju i och för sig inget att skämmas för men kan, med handen på hjärtat, förmodligen mer tillskrivas slumpen än skicklighet.

Årets fiske i Landsort var som sagt det första havsfisket efter lax jag testat. Det var riktigt roligt men det blev, i ärlighetens namn, lite segt med ett hugg på två dagar. Enligt uppgift så händer det desto mer i Simrishamn. Det ska bli riktigt kul.

Första tävlingen som planeras 2014 blir nog Grand Slam i Hästholmen.

Först och främst så hoppas vi på fint väder under resten av vintern, det har ju varit lite si och så med den saken hittills. Hoppas på fina senvinterdagar utan stormbyar och spöregn. Det blir ju ett helt klart behagligare fiske om vädergudarna är på ens sida.

Önskar er alla ett gott fiskeår med bra fångster och härliga upplevelser till sjöss.
Vi ses på böljan den blå!